Gullaskruv är en liten ort i Nybro kommun i Kalmar län, mitt i den skogsbygd som kallas Glasriket. Som så många orter i trakten växte den fram runt ett glasbruk, och bruket har gjort namnet känt långt utanför bygden. Den här guiden handlar om orten, om bruket och om hur en bruksort fungerar. Den gör inga anspråk på att vara en fullständig historik, och där jag inte vet säkert säger jag det.
Orten och namnet
Det första många undrar över är stavningen. Orten heter Gullaskruv med v, medan bruket och glaset heter Gullaskruf med f. Skillnaden kommer från äldre svensk stavning, där ljudet v ofta skrevs med f i slutet av ord. Ortnamnet följde den moderna stavningen, medan bruksnamnet levde kvar i sin äldre form. Samma sak gäller Skruv och Skruf i Lessebo kommun. Jag har skrivit mer om det i artikeln Gullaskruf eller Gullaskruv.
Vad själva namnet betyder och hur det uppstått är en fråga för ortnamnsforskningen. Jag gissar inte, utan hänvisar till Institutet för språk och folkminnen och till den lokala hembygdsforskningen.
Bruket Gullaskruf
Bruket har varit ortens mittpunkt, och det är glaset som gjort namnet känt bland samlare. Som många mindre bruk har Gullaskruf haft olika ägare och både goda och svåra perioder. Exakta årtal för brukets historia skriver jag inte ut här, eftersom uppgifterna i olika källor inte alltid stämmer överens. Den som vill ha säkra uppgifter bör vända sig till museer och arkiv.
Glas från Gullaskruf förekommer ofta på auktioner och i samlingar. Det finns både bruksglas för vardagen och glas med tydlig formgivning. Bland formgivarna som brukar förknippas med Gullaskruf nämns ofta Hugo Gehlin och Arthur Percy. Den som samlar bör, som alltid, gå efter signaturer, etiketter och dokumentation snarare än efter likheter. Grunderna finns i artikeln Att känna igen konstglas.
Vad en bruksort är
En bruksort är en ort som vuxit fram runt ett bruk, och där bruket länge varit den största arbetsgivaren. I Glasriket betyder det att hyttan låg i mitten och att allt annat byggdes upp runt den. Bruket behövde arbetare som bodde nära, och därför byggdes bostäder. Arbetarna och deras familjer behövde handel, skola och samlingsplatser, och därför växte resten av orten fram.
Det gav orterna en tydlig struktur som fortfarande går att se. Bostäderna ligger ofta nära bruket, och vägarna leder dit. Platser för föreningsliv, idrott och fest blev viktiga, och många bruksorter fick ett Folkets hus, en idrottsplats och en musikkår eller kör.
Livet runt hyttan
Livet på en bruksort följde hyttans rytm. Glasugnen fick inte svalna, och därför arbetade man i skift. Hyttlagen var små arbetsgemenskaper där varje person hade sin uppgift. Barn och ungdomar kunde börja som inbärare och sedan lära sig yrket steg för steg.
Utanför arbetstiden levde orten sitt eget liv. Föreningarna var många, och idrotten hade en stark ställning. En match mot grannorten kunde vara årets höjdpunkt. Kvällarna i hyttan, med mat lagad i ugnens värme, blev en tradition som i dag är känd som hyttsill. Om den skriver jag i artikeln Hyttsill, och om vardagen på bruksorterna i Livet på bruksorten.
Gullaskruv bland grannarna
Gullaskruv ligger i en kommun med flera kända bruksorter. Orrefors, Målerås, Pukeberg och Flygsfors ligger också i Nybro kommun, och avstånden mellan orterna är korta. Det har gett en bygd där människor flyttat mellan bruken, där kunnande spridits och där rivaliteten mellan orterna varit en del av vardagen. En översikt över grannorterna finns i artikeln Bruksorterna i Nybro kommun.
När bruken förändrades
Under 1900-talets senare del förändrades förutsättningarna för hela glasbygden. Konkurrensen hårdnade, energin blev dyrare och många bruk lades ned eller drevs vidare i mindre skala. För små orter som Gullaskruv betydde det att färre arbetade vid bruket och att orten fick hitta andra sätt att leva. Det är en historia som delas av många orter i Glasriket, och jag beskriver den i större sammanhang i guiden Glasrikets historia.
Hur verksamheten vid bruket ser ut i dag kan ändras, och jag skriver därför inget om aktuell drift, öppettider eller försäljning. Den som vill besöka bör kontrollera aktuella uppgifter hos Nybro kommuns turistinformation innan resan.
Att besöka orten
Gullaskruv är en liten ort där människor bor och arbetar. Den som besöker bör visa samma hänsyn som i vilken by som helst. Bruksmiljöer kan vara fina att se, men bostäderna är privata hem och gårdarna privat mark. Fotografera gärna landskapet och de offentliga miljöerna, men respektera de som bor där.
Ett besök i Gullaskruv kombineras lätt med andra orter i Glasriket och med naturen runt omkring. Tips om hur du lägger upp en resa finns i guiden Att besöka glasbygden.
Var historien finns
Mycket av bruksorternas historia finns inte i böcker utan i fotografier, föremål och människors minnen. Det är därför lokalhistoriskt arbete är så viktigt. Om du vill veta mer om Gullaskruv kan du vända dig till:
- Den lokala hembygdsföreningen, som ofta har samlat bilder, berättelser och föremål.
- Kalmar läns museum, som arbetar med kulturarvet i länet.
- Nybro kommuns arkiv och bibliotek, där lokalhistorisk litteratur och handlingar kan finnas.
- Museer med glassamlingar, som The Glass Factory i Boda och Smålands museum i Växjö.
Den här sajten har ingen koppling till bruket, hembygdsföreningen eller något företag på orten. Den är skriven av mig, Berit Svensson, som ett sätt att samla och dela kunskap om glasbygden. Har du rättelser eller berättelser om Gullaskruv är du välkommen att höra av dig via kontaktsidan.
