När människor utanför Småland tänker på svenskt glas tänker de ofta på tre namn: Orrefors, Kosta och Boda. Namnen har levt vidare som varumärken även när bruken slagits ihop, bytt ägare eller lagt ned delar av sin tillverkning. Men det är också tre orter, var och en med sin egen historia och sitt eget landskap.
Kosta
Kosta i Lessebo kommun i Kronobergs län räknas till de äldsta bruken i trakten. Det grundades 1742, och namnet är bildat av grundarnas namn, Koskull och Staël von Holstein. Kosta har genom åren haft många formgivare knutna till sig och har varit ett av de bruk där konstnärer och hyttarbetare utvecklat nya tekniker tillsammans.
Orten är i dag en av de mer besökta i Glasriket, och den som kommer hit möter en blandning av glashistoria och handel.
Orrefors
Orrefors i Nybro kommun började som järnbruk, och glaset tog över senare. Det som gjorde Orrefors känt var samarbetet mellan konstnärer och hyttans mästare under 1900-talets första hälft. Simon Gate och Edward Hald kom till bruket under 1910-talet, och senare följde formgivare som Vicke Lindstrand, Sven Palmqvist och Nils Landberg. Tekniker som graal och ariel utvecklades här, och jag beskriver dem i artikeln Graal och ariel.
Boda
Boda ligger i Emmaboda kommun i Kalmar län. Bruket är för många förknippat med en friare och mer uttrycksfull glaskonst under efterkrigstiden, med formgivare som Erik Höglund och senare Bertil Vallien och Ulrica Hydman Vallien. I Boda finns i dag The Glass Factory, ett museum med en stor samling svenskt glas, som är ett av de bästa ställena att börja på för den som vill förstå hela glasbygdens historia.
Tre orter, alltså, med tre olika karaktärer. Kosta med sin långa historia, Orrefors med sitt klassiska konstglas och Boda med sitt friare uttryck. Det är en förenkling, men den hjälper den som ska välja var en resa ska börja.
Namnen och företagen
Under 1900-talets senare del slogs flera av de stora bruken samman, och namnen Orrefors, Kosta och Boda kom att höra till samma koncern. Ägarförhållanden och tillverkning har sedan ändrats flera gånger. Därför kan det vara förvirrande att följa vad som tillverkats var och när. För den som samlar är märkningen på glaset viktigare än varumärket på en etikett, och om det skriver jag i artikeln Att känna igen konstglas.
Bortom de tre namnen
Det är lätt att stanna vid de kända namnen, men Glasriket är mycket mer än så. Mindre bruk som Målerås, Bergdala, Skruf, Johansfors, Åfors och Gullaskruf har sina egna historier, sina egna formgivare och sina egna trogna samlare. Ofta är det där man hittar det som känns mest personligt.
Börja gärna i Boda för att få helheten, och åk sedan ut till de mindre orterna. Fler förslag finns i guiden Att besöka glasbygden och i översikten Bruksorterna i Nybro kommun.
