utdrag ur boken "Gullaskrufs Glasbruk 1927-1952" en jubileumsskrift

      Under första åren var arbetarna kring ugnen i Gullaskrufs hytta uppdelade på fyra sjumannaverkstäder.

I vardera av de två pressverkstäderna arbetade:
en mästare, en iläggare, en tryckare, tre värmare och en inbärare.
I blåsverkstäderna arbetade:
mästare, benmakare, uppblåsare, anfångare, benanfångare, fotanfångare och inbärare.
    Många småländska glasbruk hade vid denna tid utökat sina blåsverkstäder med en eller två man, för att arbetet skulle gå smidigare och snabbare än tidigare, och Gullaskruf var inte sena att hänga på. Det var bruken i Hovmantorp som börjat med detta, berättas det.
   

    Lönerna 1927 var blygsamma. Enligt första avlöningslistan på Gullaskrufs glasbruk tjänade under den första arbetsveckan:
  • mästare 43,68 kronor,
  • benmakare 34,94 kronor,
  • uppblåsare 30,98 kronor
  • benanfångare 15,72 kronor.

Dessa tillhörde ackordsarbetarna,

 
  medan timpenningen för:
  • hyttbiträden 22-26 öre
  • lådmakare, packare, kantare 50 öre
  • degelmakare 70 öre
  • formsnickare 75 öre
 
  Antalet anställda på bruket följde givetvis omsättningskurvan:
  • 1930 - 80 anställda
  • 1934 - 60 anställda
  • 1939 - över 80 anställda
  • 1941 - något mindre än 80
  • 1951 - 95 anställda
   
      Under de gångna 25 åren (1927-1952) har Gullaskruvs samhälle utvecklats kraftigt och befolkningen ökat med över 100 personer från knappt 200 till 305. Där har blivit trivsammare och vackrare än förut, och till mycket stor del beror det på Gullaskrufs glasbruk och dess ledare.
    Av de 45, som anställdes av ingenjör Stenberg i mars 1927, är fortfarande mer än hälften kvar på glasbruket och många har en tjänstetid på 20 år eller mer. Detta är ett bevis på att andan och trivseln på Gullaskrufs glasbruk och i Gullaskruvs sammhälle är föredömlig.
 

[De Första Åren] Bruket och Bygden [Glasbrukets Utveckling] [Tillverkningen] [Konstnärerna] ["Gubbarna" i boken]

  Alla bilder © Raoul Karlsson. Webm@ster: Raoul Karlsson, Gullaskruv.